Glad

Jag kom just hem ifrån en resa till Rhodos. Där bodde vi på ett lätt amerikaniserat hotell där det fanns anställda som gick runt och försökte aktivera gästerna.

En av dessa anställda, en kvinna, kom fram och pratade med oss en dag. Hon sa:
- Jag har lagt märke till dig. Du ler alltid.

Gör jag? Ja, det kanske jag gör, tänkte jag. Och varför inte?

Jag är ju glad.
Det är nästan alltid roligt att leva.
Och då kan det väl synas?

För min egen del har jag funderat över varför andra människor ser så sura ut. På resan var det hundratals sura ryssar, hemma är det sura tanter och farbröder eller nollställda tonåringar.

Jag tycker att det ser ut som om dessa sura människor liksom inte använder sitt ansikte. Det bara... hänger. Alla ansiktsmuskler är lediga och det är ingen hemma i ögonen.

Varför?
Är det tufft, cool eller norm?
Ännu en sådan där regel som jag inte kan?

Jag förstår verkligen inte.
Är de här människorna så sura eller vet de bara inte om hur de ser ut?

Nej, jag tycker nog att det är bättre att ha glad som normalläge.