söndag 1 augusti 2010

Stavgång - vilket lurendrejeri!

Överallt ser man dem, tjejer och kvinnor i blandade åldrar som är ute och går med stavar i händerna.

Ja kära nån...

Varför stavar?
Jo, jag har hört argumenten; man ska bränna fler kalorier, få bättre träning för överkroppen och gå bättre.

Det är bara det att alltihop är båg.
Man bränner inte fler kalorier, eftersom man inte pendlar med armarna som man ska i en fullbordad gång, så det går på ett ut. Överkroppen skulle kunna få mer träning, men de allra flesta får i stället mer spänningar i axlar, nacke och bröstrygg. (De gör fel, de lyfter fram armarna, de pendlar inte bakåt.) Man går INTE bättre med stavar, tvärtom. Stegen blir för korta, man gör inte rätt frånskjut, bäckenet hålls stelt i stället för att pendla... Jag kan fortsätta hur länge som helst.

Vad är det för fel med att gå vanligt?
Vill de bränna mer kalorier, så öka tempot och ta längre och raskare steg. Jag går lika fort som de flesta joggar, och jag lovar att det blir duktigt jobbigt! Annars kan man ju bara gå lite längre..,
överkroppen kan behöva mer träning, men inte på det artificiella sätt som stavar på väg innebär. Avsluta promenaden med tio armhävningar (mot en stolssits, för den som är lite svagare). Färdigt!

Enda anledningen att gå med stavar är om det är halt eller man har dålig balans. Annars fyller de ingen funktion - tvärtom skadar de mer än hjälper. Och förstås om man åker skidor. Då förflyttar man sig snabbare, pendlar därför med armarna ordentligt och lyfter benen bakåt vilket ger ökad bäckenpendling. Det är fantastiskt bra friskvård (så länge man åker klassisk stil). Men att översätta det till barmark och gång är bara dumt.

Där ser man hur lite reklam kan ställa till det...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar