Bristande acceptans för idioter

Jag förstår det grundläggande konceptet med demokrati: En person, en röst.
Lika bra förstår jag att det är oerhört viktigt att var och en får bilda sig en egen uppfattning.

Ändå måste jag erkänna:
Jag har en bristande acceptans för idioter.

Och jag måste faktiskt ställa frågan:
Om någon har en åsikt utan att över huvud taget ha någon erfarenhet i frågan, utan att ha kollat upp fakta, utan att ha lyssnat på några andra åsikter – gäller deras hittepå-åsikter då?

Exempel 1:
Rasisterna som trakasserade den mörkhyade, 14-åriga lucian.
När SVT visade luciatåg från Uppsala, var lucian mörkhyad.
Ramskri utbröt.
En av huvudlobbyisterna, som skrev på Avpixlat, kopplade detta samman med muslimer som tar över Sverige och startade trakasserierna mot Astrid, som lucian hette.
Ett av hans huvudargument mot invandring är att invandrare vägrar respektera och ta till sig våra traditioner. Argumentet mot en mörkhyad lucia, som sjunger traditionella luciasånger som en ängel, är därför mycket suddigt.
Ett år senare, då han hade fattat att hon var adoptivbarn och har bott i Sverige i hela sitt liv, så ångrade han sig dessutom och bad om ursäkt. I radio. En gång.
Lyssna på dokumentären Svart lucia. Efteråt: Se om du tycker att alla har rätt att ha egna åsikter och handla som de vill.

Exempel 2: Jens Spendrup, ordförande för svenskt näringsliv, som påstår att kvinnor är sämre företagare. Utan att skämmas, påstår han att kvinnor historiskt sett inte har drivit så många företag och att det är ett bevis på att män passar bättre som företagsledare. Det är så dumt, så att jag behöver en skämskudde.
För det första fanns det lagar som förbjöd kvinnor att hantera pengar och att driva företag.
För det andra har väl kvinnor i alla tider skött gårdar, mjölkat, stickat och sytt för att byta till sig andra handelsvaror. I många, många kulturer är det kvinnorna som ser till att hushållsekonomin går ihop sig genom att på ett entreprenöriellt sätt leta nya försörjningar.
Och för det tredje: Vad spelar det för roll hur det var förr? Menar karlstackarn att det här är något som finns i generna? Alltså, jag orkar inte.
Läs artikeln här.

Idén är att jag ska respektera de här människorna för det de är. Acceptera deras åsikter och säga "var och en får tro, tänka och göra som den vill". Men nej.

JAG PROTESTERAR!

Det finns faktiskt vissa åsikter som inte är godkända i min bok.
Jo, för det handlar om en social grund, på vilken vårt samhälle vilar på.
Om någon inte kan följa de grundläggande, humana reglerna för gruppexistens och för social samvaro, så tycker jag inte att jag behöver respektera denne.

Alla bör kunna lyssna.
Alla bör kunna känna empati.
Alla bör kunna förutse sina handlingars konsekvens.
Alla bör kunna förstå när argument inte håller.
Alla bör anstränga sig för att sätta sig in i saker innan man öppnar munnen.

Är det att ställa höga krav på mänskligheten?
Jaha, då gör jag väl det då.
Kanske tycker jag att vi faktiskt har en skyldighet att försöka vara det bästa vi kan vara. Alltid. För alla.

Vad ska vi annars med intelligensen till?

En sak till:
Argument som rasisten samt mansgrisen ovan tar till, har allihop sin grund i rädsla. Rädsla för att förlora övertaget, att bli av med försprånget, att möta nya saker och tankar. Rädsla. Den var bra att ha när vi bodde i grottor och värjde oss från vilda djur. Ska den verkligen få styra våra tankar, beslut och handlingar i den här tiden?