torsdag 9 december 2010

Egypten

Jag har aldrig varit där. Har tänkt åka dit många gånger, eftersom jag är oerhört fascinerad av den gamla faraoniska kulturen.

Resandet hindras dock alltid av en överväldigande irritation. Jag blir galen på den egyptiska inställningen!

Läste idag en artikel om ämnet. Skribenten hade talat med några egyptier - välformulerade och välutbildade människor - om valfusk och hajattacker. Lite förenklat tyckte dessa egyptier att det var märkligt att västvärlden inte uppmärksammade valfusket, utan koncentrerade sig på hajattackerna. De klagade också på att ingen från väst rycker in när de har så låga löner, för stora barngrupper i skolorna och förföljelse av minoritetsgrupper.

MEN HALLÅ!
Exakt VAD har ni gjort själva för att fixa detta då?

Det är det här jag är så trött på: Jag tycker att de bara gnäller och väntar sig hjälp utifrån för att ordna upp sitt land. Om de nu inte vill sköta det själva, varför ville de då bli självständiga? Om nu västvärlden är lösningen på alla problem - varför fortsatte de inte att lyda under Storbritannien då?

Jag blir galen.
Hur tror de att västvärlden har kommit så långt? Ja, inte är det genom att gnälla och ropa på grannarna i alla fall. I Frankrike krävdes det en blodig revolution för att ändra statsskicket från adelsstyre till demokrati. Samma sak i USA. Och åtta timmars arbetsdag, bättre löner och bättre arbetsvillkor fick vi minsann kämpa för i Sverige. Arbetarna organiserade sig, strejkade, protesterade, startade tidningar - och folk dog faktiskt under resans gång.

I Egypten (med flera muslimska länder, vill jag tillägga), har man en inställning att "var och en är sig själv närmast". Man försöker sno åt sig sin del hela tiden, fuska inom systemet i stället för att förändra det som är fel. Jag vet inte om det beror på att islam är en mer individuell religion, att relationen jag-Gud är närmre än i t ex kristendomen, där kollektivet/församlingen poängteras mer. Kanske.

I vilket fall som helst retar det mig. Jag känner att jag minsann inte tänker åka dit och spendera mina pengar i deras gnälliga land med diva-later. Ryck upp er och gör något själva, tänker jag.

Och visst, jag förstår att det finns problem i Egypten som de kan behöva hjälp med. Valfusk och förtryck är givetvis sådant som medländer kan gå in och ifrågasätta. Men till syvene och sist måste det ändå handla om en intern vilja att förändra. Och att lägga manken till själv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar