tag:blogger.com,1999:blog-31262111022030015932012-02-17T09:45:17.794+01:00Stilla funderingar om livet, hälsan, barnen och världen.Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.comBlogger8421100tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-19462168113599202892012-02-17T09:43:00.002+01:002012-02-17T09:45:17.800+01:00

En smart person kontaktade mig för att hon "behövde ta tag i sin hälsa". Hon tyckte att hon var omotiverat trött och sjuk för ofta. "Jag har insett att det inte är ett hållbart sätt att vara. Det ansvarsfulla valet är att göra något åt immunförsvaret." Jag blev stum. (Det händer inte ofta.) Så klokt. Genomtänkt och satt i perspektiv. För visst går det att vara sjuk en gång i månaden. Hemma

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-45632184404512244432012-02-14T07:51:00.000+01:002012-02-14T07:51:01.534+01:00

Uppvuxen i ett närmast kommunistiskt hem som jag är, är jag inte förtjust i den här typen av helgdagar. Mors dag, fars dag, kanelbullens dag... De är bara till för att handlarna ska få sälja mer. Oftast saker vi inte behöver. Ändå är jag lite svag för just alla hjärtans dag. Inte som köphögtid, men som tanke beträffat. Det är ju jättefint att vi blir påminda om alla som vi tycker så där extra

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-50014593343262650012012-02-12T15:00:00.007+01:002012-02-12T15:09:21.306+01:00

För dryga tio år sedan var jag en sökare. Jag hade ett stort hål inom mig och letade febrilt efter lösningar. Min kropp smärtade och jag letade efter hjälp. Det var så mycket jag inte kunde, och jag letade efter fakta. Mitt liv var en osäker sörja av oroliga funderingar, ändlösa tester av olika behandlingar och produkter, hyllmeter med böcker som skulle göra mig lycklig. Jag är glad att det är

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-60454263882903206652012-02-11T10:15:00.000+01:002012-02-11T10:15:55.006+01:00

Allt i livet handlar om att välja rätt sorts. Rätt sorts relationer, de som ger lika mycket som de tar. Rätt sorts miljö, den som laddar batterierna. Och rätt sorts mat, som ger allt det kroppen behöver. Rätt sorts fett är väldigt viktigt. Naturligt fett, och i rätt temperatur. Olivolja, smör, sesamolja, kokosfett på burk - allt KRAV-märkt förstås. Margarin; bordsmargarin, flytande margariner;

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-72097054664413693982012-02-10T08:03:00.002+01:002012-02-10T08:05:59.246+01:00

Att vara en gruppvarelse innebär förstås en hel del anpassning. Vi människor är sociala varelser, så vi gör jobbet. Jag har dock en känsla av att somliga gör större del av det här jobbet. Min uppfattning är att de som är starkare och tydligare alltid förväntas vänta in alla andra. Det kanske är en tokighet från mina upplevelser, men hör här: Vi är skapta olika av en anledning. Gudarna ska veta

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-72312806516573862912012-02-09T19:48:00.002+01:002012-02-09T19:49:50.371+01:00

Ganska ofta fascineras jag av människorna. Då och då i negativ bemärkelse. En av de saker jag har svårast att förstå är människors litenhet. Individer som sätter sig på andra. Eller som pissar revir och markerar "håll dig borta, det här är MITT". Och de som förstorar upp små, små saker som får helt fel proportioner. Somliga människor tror att det är ok att vara elak om man bara säger det rakt

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-30787414312776807672012-02-06T08:16:00.000+01:002012-02-06T08:16:47.230+01:00

Nej, nu är måttet rågat! Vaknade till en intervju med svenska kyrkans talesperson angående fallet med prästen Annika Borg. Vad som har hänt är följande: En präst, Annika Borg, som inte är anställd av Svenska Kyrkan, har varit aktiv i en debatt kring omskärelse av pojkar. Hon har där, tillsammans med andra prominenta personer, fört fram åsikten att barnets rätt borde komma i centrum. I Sverige

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-52033052208348779292012-02-05T18:09:00.002+01:002012-02-05T18:42:49.247+01:00

Den nya tiden sägs vara här, när andlighet inte bara är för några få, utan för alla. Fint och bra, det. Visst ska alla få åka med på tåget! Det tycker jag absolut. Jag är mycket emot att präster eller andra andliga ledare får monopol på sanningar. Däremot tycker jag att rättigheten att vara andlig också medför vissa skyldigheter. Om vi får möjligheten att filosofera, förmågan att tänka samt

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-29360281271533817342012-02-03T15:30:00.000+01:002012-02-03T15:36:38.512+01:00

Jag har kommit på att jag använder internet olika beroende på humör. När jag är pigg och glad och energisk, hittar jag mycket roligt. Jag kollar på Youtube, hittar TV-program och filmer som jag aldrig har sett, läser spännande forskningsrapporter och shoppar effektivt. När jag känner mig stressad blir jag manisk på internet. Då bjuder jag på saker på Tradera och följer auktionerna som en igel.

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-15628596749924875482012-02-02T18:32:00.001+01:002012-02-02T18:33:39.625+01:00

När jag var ung och drev eget företag på 200%, så gjorde jag lite som jag tyckte. Detta för att jag inte hade någon annan att fråga, för att det ofta var bråttom och för att jag ville bestämma själv. När jag tog steget in i den "riktiga" företagsvärlden förväntade jag mig ett annat förhållningssätt. I min enfald trodde jag att där var alla beslut väl underbyggda. Jag trodde att de åtgärder man

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-8440018662530245922012-01-31T20:16:00.001+01:002012-01-31T20:17:16.701+01:00

Alla blir vi kloka på vårt eget sätt. Här är vad jag behöver själv för att få livet att gå runt! Regelbundna behandlingar för kropp och själ Horstmann-behandlingar och fytoterapi hos Kristina, Massage hos Mi, mystiska behandlingar hos Olle i skogen. :) Träning - gärna utrensande Free Movement is da shit för mig. Och promenader. Kosttillskott Mina livräddare! Tänk att några små piller kan göra

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-22175362190715461082012-01-30T08:03:00.001+01:002012-01-30T08:13:00.554+01:00

Så låter vårt nya uttryck här hemma. Det beskriver något som är tattigt gjort, klantigt utfört, icke genomtänkt och fult. (Nu säger min man: Du kan inte lägga ut det där inlägget, Karin. Vi får inga vänner kvar. Det där är vad alla Mac-ägare tänker, men ingen säger. Men jag framhärdar. Så här tycker jag. Det är ingen sanning, ingen behöver tycka likadant, men JAG tycker så. Åter till uttrycker:

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-59709747223881507922012-01-29T13:51:00.001+01:002012-01-29T14:33:39.912+01:00

För femton år sedan ryggade jag för det ordet. Medial. Det lät suspekt, luktade klut om håret och spågumma. Jag var rädd för allt som handlade om det man inte kan se. Andar, spöken, tarotkort - jag muckade inte med det. Så drog en kompis med mig till en ung tjej som spår. Vi behövde få guidning i livet, tyckte hon, och jag hängde på. Det var väldigt odramatiskt. Och visst plockade hon

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-850568900817232852012-01-28T15:56:00.000+01:002012-01-28T15:56:17.504+01:00

Det finns olika former av trötthet. Skönt trött blir man av motion. Svettig, lyckligt endorfinrusande, trötthet med pulserande muskler. Mysig, mjuk kvällströtthet, som gör att man gosar in sig under täcket i sängen och bara somnar, utan väntan. Det här är varianter på den fysiska tröttheten, den som säger att kroppen är nöjd och behöver ta igen sig. Ibland kan man också känna en psykisk

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-55205562576876869212012-01-25T08:00:00.001+01:002012-01-25T08:00:31.648+01:00

Jag har skrivit det förut: Människan är en kombination av gudomlighet och överlevnad. Somliga kallar det en kamp mellan ljus och mörker. Andra beskriver det som en väg mellan manligt och kvinnligt, yin och yang. Ytterligare några pratar om den store fadern (himlen) och den stora modern (jorden). Människan är en kombination av båda. Det är hennes förbannelse. I sagan om människan skrev jag om

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-71993846759410681402012-01-24T10:00:00.001+01:002012-01-24T10:00:04.076+01:00

Sådan ser folk mig. Högljudd, rödhårig, lite ytlig, kanske inte så smart. Det är bra. Jag använder den stereotypen och gömmer mig bakom den. För den rollen kan jag spela med händerna bakbundna. Och under tiden iakttar jag, analyserar och bedömer. Så medan jag pratar och verkar lite uppe i det blå, ser jag allt. Den flaxiga, spontana och skrattande är det ingen som misstänker. Därför blir folk

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-37521276543040297222012-01-24T07:27:00.000+01:002012-01-24T07:27:23.743+01:00

Undrens tid är inte förbi... Det börjar gå att tågpendla där jag bor! Jag sitter på ett Krösatåg mot Nässjö. Hoppade på i Moheda och ska till Sävsjö. 27 minuter, 45 till Nässjö. Riktigt bra! Härom dagen tog jag tåg till jobbet i Värnamo (från Rydaholm). Det var riktigt smidigt. Att däremot åka till Växjö därifrån, går halvbra. Men det kanske kommer. Nu väntar jag bara på att det ska börja gå

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-75110166674489449552012-01-23T08:30:00.000+01:002012-01-23T08:36:45.367+01:00

När Gladiatorerna gick förra svängen, visste jag inte vad det var. Jag jobbade alltid kvällstid, så det programmet hade jag aldrig sett. När jag sedan fick se något program, blev jag i första hand upprörd. En god programidé som förfulades av en massa taskspel, tyckte jag. De redan så överlägsna gladiatorerna tog till vilka tjuvknep som helst för att sänka utmanarna. Fruktansvärt dåliga

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-88085265322252321012012-01-22T21:58:00.001+01:002012-01-22T21:59:41.384+01:00

Svårigheten att kommunicera fascinerar mig. Jag har lagt upp tre åsiktsknappar i min blogg, som dyker upp efter varje blogginlägg. Detta för att ni läsare ska kunna ha åsikter utan att behöva skriva något särskilt. (Det är ju inte alla som gillar att skriva.) Då jag gjorde detta, valde jag orden: Ha ha! Väl talat! Intressant... I mitt huvud var den första rutan (ha ha) till för de gånger då

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-77203201802463399842012-01-22T10:45:00.001+01:002012-01-22T10:45:51.973+01:00

Jag slötittade på ett program om Isaac Newton. En vetenskapsman som kanske blivit mest känd för sina matematiska principer och studier av ljus (prismat). Och tyngdlagen, förstås. Det visade sig dock att det egentligen var det lilla. En mycket mångfasetterad man var han, Isaac. En stor tänkare, enstöring, mystisk, arrogant, överlägsen, besatt av sin forskning. Troligen hade han Aspergers. Och han

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-84696660627188676412012-01-21T18:00:00.000+01:002012-01-21T18:14:16.405+01:00

Jag gillar inte att titta in i hus när jag går ute. Och tvärtom: Jag ogillar att titta ut när jag är inne. (Förutom i vårt hus på landet, för där är inne och ute lite samma.) För mig är liksom innevärlden en sak och utevärlden en annan sak. Precis som varje plats har en egen själ och påverkar en olika. Olika världar. Och jag vill inte bli påmind om den andra världen medan jag är i den ena.

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-80972207300050592252012-01-20T12:45:00.001+01:002012-01-20T12:47:27.010+01:00

Det kan vara den bästa boken jag har läst, av den fantastiska Marianne Fredriksson. Den är så viktig, så otroligt betydelsefull, så det gör ont när jag läser den. Var och varannan mening vill jag läsa och läsa om, hämta en överstrykningspenna och markera, vika in hörn. Den rymmer sanningen om livet. Jag kan inte förklara bättre än så. I julas pratade jag med min lillasyster om Boken, den

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-62705501189550217342012-01-18T13:00:00.001+01:002012-01-18T13:01:47.758+01:00

Jag tror att jag börjar bli gubbe. Det känns märkligt och lite skönt. Ett tydligt tecken är att jag känner att jag gärna vill ha saker på mitt sätt. Visst, andras sätt fungerar säkert fint för dem, men får jag välja gör jag på mitt vis. Då vet jag att det blir bra. Ett annat är att jag kan ligga i bilköer utan att köra om. Jag konstaterar bara att "åh, här går det visst lite långsamt", slår av

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-72429575248266406042012-01-15T13:23:00.000+01:002012-01-15T13:23:13.508+01:00

Jag rör mig i blandade kretsar, mest för att jag är intresserad av mycket men inte identifierar mig ordentligt med någonting. Exempelvis passar jag inte in i det andliga kollektivet. Visst, jag kvalificerar mig genom att vara hyperintresserad av andliga frågor, genom reikin, genom öppenheten för att kommunicera med andra än levande människor och genom mitt ständiga grubblande över livets mening.

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-39759661829705213412012-01-14T15:57:00.001+01:002012-01-14T15:59:15.014+01:00

I Sverige lägger vi massor av skattemedel på idrott. Samtliga politiska partier tycker att vi behöver detta, så det spelar ingen roll vilka partier som sitter i styrande position. Idrott gynnas. Fotbollsföreningar får träna gratis (eller hiskeligt billigt) i idrottshallar och på av kommunen färdigställda gräsplaner. Hockeyklubbarna åker runt i ishallar som kommunen betalar för (och som slukar

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-48625502486777691062012-01-13T13:34:00.000+01:002012-01-13T13:34:57.225+01:00

Jag gillar förändring. Det är så det är. Även bra saker mår bra av att förändras, tycker jag. Ingenting behöver behållas, allt kan utvecklas, allt är ett flöde. Många blir förstås jättestressade av mig. Jag förstår och respekterar det. Men jag och mina likar behövs också! Tyvärr är vi ofta missförstådda. Man tenderar att tro att vi är missnöjda. Inte alls! Bara uttråkade. Samma samma samma är

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-25798598329242216662012-01-12T18:21:00.000+01:002012-01-12T18:21:40.714+01:00

Jag har så svårt att hitta ord. Det har aldrig varit min starkaste gren, men efter utbrändheten är jag totalt kass. Då förlorade jag ju nästan alla ord. Det var bara några som hittade tillbaks. Så när jag hittar ett ord som är nästan rätt, får det duga. Och så hoppas jag att folk läser lite mellan raderna och förstår vad jag menar. Ibland försöker jag hjälpa till genom att vifta med händerna.

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-42498645664971352822012-01-10T21:00:00.002+01:002012-01-10T21:04:59.354+01:00

Uppiggande citat- och livsstillsböcker påminner oss om att vi inte är ensamma. Vi är alla ett, vi är alltid förbundna med allt annat levande. Min kropp är bara en del av den stora kroppen. Jag är som en cell i en hel människokropp. Jag tror att man menar att göra folk glada. "Du går icke ensam." Hur ensam du än känner dig, så är du aldrig det. Du är en del av något större. Jag blir inte alltid

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-71560850770814574332012-01-09T18:20:00.000+01:002012-01-09T18:20:48.198+01:00

Jag har precis sett en upplysande och förfärlig film: Underkastelsen av Stefan Jarl. Se den! Den är inte rolig, inte alls faktiskt. Men den är viktig. Den handlar om användningen av kemikalier som sedan andra världskriget fullständigt har exploderat. Molekyler som producerats i laboratorium runt om i världen, och som vi inte har tillräckliga kunskaper om. För kemisten är bara ute efter att

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-36012264260199915322012-01-08T16:00:00.000+01:002012-01-08T16:21:53.676+01:00

Det är mitt slagrop. E-ko-logiskt! Eller ännu hellre Demeter och KRAV. Jag köper så mycket Demeter som jag kan. Resten KRAV, och i sista hand ekologiskt. Finns det inte eko, så går jag hellre hem utan. Demeter har det högsta näringsinnehållet och är vänligast mot naturen. Det är biodynamiskt odlat, ofta äldre (friskare) frön. Jorden är perfekt balanserad innan man sätter frön, vilket innebär

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-73119957176686151392012-01-07T13:27:00.000+01:002012-01-07T13:27:57.325+01:00

En liten fågel frågade mig en sak idag: "Hur tänker du om tacksamhet? Behöver man vara det?" Min spontana reaktion var: O, ja! Självklart! Jag blev nästan lite bestört. Att ifrågasätta tacksamheten var för mig som att svära i kyrkan. Jag tror att tacksamhet är grunden för ett öppet hjärta. När man säger TACK utan förbehåll, öppnar man för ödmjukhet. Tack för hjälpen - jag klarar inte allt

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-4547033027605891452012-01-06T11:06:00.000+01:002012-01-06T11:06:50.346+01:00

Jag har funderat mycket på tid. Av någon anledning tror jag inte att tid finns. Allt prat om att tid är den fjärde dimensionen köper jag inte alls. Nej, jag kan inte förklara. Det är bara en känsla. Tid är konstruerat. Tid finns inte. Det som finns är rotation/rörelse och slitage. Jorden snurrar och det blir dag och natt. Jorden snurrar runt solen och det blir år. Vi små varelser på planeten

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-17486352203290640382012-01-04T20:00:00.000+01:002012-01-04T20:41:54.045+01:00

Om jag ska ha ett jobb gjort i mitt hem, t ex ett rörmokarjobb, så letar jag upp olika hantverkare. Sedan tar jag in referenser på dessa. Därefter gör jag ett val. Om jag ska ha ett jobb gjort i min kropp, t ex operera halsmandlarna, så blir jag förevisad en läkare. Det är denne som gäller, jag får inte välja själv. Och skulle jag fråga efter referenser, eller en lista över lyckade operationer

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-14451509154819324122012-01-02T12:29:00.000+01:002012-01-02T12:29:49.587+01:00

Jag har hyfsat lätt för att lära mig ny teknik. Och jag gillar allt som förenklar och skapar nya möjligheter, så teknikovänlig är jag absolut inte. Däremot tycker jag ofta att nytt är svårt. Det gör mig nervös. Jag kan mycket väl vänta med att starta minnya telefon i flera dagar, för att det känns nervöst. Det tar lite tid att uppamma mod. Vad jag tror ska hända vet jag inte. Egentligen

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-4074164425817570882012-01-01T14:33:00.000+01:002012-01-01T14:33:40.410+01:00

...med ett helt annat perspektiv. Sjung med mig, allihop! Jag tänker förstås på dängan ur Aladdin, En helt ny värld. Men det är ju så det ska vara idag. Allt börjar om, det nyaste nyas första dag. Ett nyfött år har precis sett dagens ljus. Men hur lever vi den? 40% av befolkningen är bakfull. 20% av befolkningen städar efter gårdagens fest. 10% av befolkningen surar över vädret. 10% av

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-43272267537781228482011-12-31T23:45:00.001+01:002011-12-31T23:47:07.269+01:00

Jag har alltid ogillat att fira nyår i december. Det är ologiskt, menar jag. Året börjar inte i januari. Året börjar i mars eller möjligen i april. Det är då som allt startar om igen. Solen och livet återvänder, frön börjar gro och trädens löv spirar i ung grönska. DET är det nya året! Vad har januari att komma med? Ytterligare kyla, vila, återhållsamhet, väntan? Absolut ingenting börjar om

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-57286520543075637652011-12-31T13:45:00.003+01:002011-12-31T13:55:18.735+01:00

Det är ett bra tips. Att reta sig på dumhet är något av det fruktlösaste som finns. När man råkar på äkta dumhet (inte tanklöshet eller brist på information), så är det bara att le. Äkta dumhet är obotlig och därför inget att hetsa upp sig över. Man bör i stället bara rycka på axlarna och gå vidare. Gilla läget. Se humorn i situationen. Spara på lärdomen. Dessutom kan det vara spännande att

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-41251995648827804032011-12-30T08:00:00.000+01:002011-12-30T08:40:13.163+01:00

Tre saker är väldigt viktiga att komma ihåg när det gäller kroppen: 1 Den behöver ständiga reparationer. 2 Den är en gammal konstruktion. 3 Den är perfekt. Varje dag slits delar av kroppen ut. Hornhinnan behöver ombildas tre gånger per dygn. Varje dag ska ett lager celler i tarmen bytas ut. Huden, vårt allra största organ, ömsar ett cellager varje dag och ett nytt cellager ska byggas upp

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-47900787635795481382011-12-28T20:24:00.000+01:002011-12-28T20:24:35.283+01:00

Sitter vid brasan och myser. Bredvid mig sitter min make och mina barn. En katt ligger i mitt knä. Hon lyfter hakan och kisar upp mot mig. Jag möter hennes blick och hon börjar omedelbart att spinna. Elden sprakar i rörspisen. Flammorna slickar uppåt, dansar kring vedträna. Rödorange glöd, brandgula lågor. Så vackert att det gör ont. Och det slår mig: Så mycket mer behöver man inte. Kärlek,

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-49831085922581298302011-12-21T16:17:00.000+01:002011-12-21T16:17:30.942+01:00

"Det är bra att bo på landet, då behöver man inte ha det så pyttefint". Så sa min makes farmor när hon var på besök i vårt nya hus en gång för länge sedan. Det har jag kommit ihåg. Jag gillar det ordet: Pyttefint. Man förstår precis. Fint och puttenuttigt, pluttiduttigt och chict. Nej, tack! På landet är det lite mer helylle och rejält. Fast till jul blir det lite andra krav. Då vill jag

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-52794514433960789252011-12-19T14:57:00.000+01:002011-12-19T14:57:13.272+01:00

Mina barn är nu i den åldern då jag är pinsam. Det är roligt och samtidigt förvånansvärt kränkande. Det har tagit mig halva livet att våga vara den jag är (i alla obekväma aspekter). Ska jag nu behöva begränsa mig IGEN? Näpp. Så blir det inte. När jag tänker tillbaka till min barndom, inser jag att jag inte skämdes så värst för mina föräldrar. Visst, pappa var högljudd och kontroversiell, men

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-50948063966592492142011-12-18T12:56:00.000+01:002011-12-18T12:56:38.532+01:00

Jag tycker att det har gått troll i det här med barnarbete. Förr i världen, när jag var ung, handlade det om slavförhållanden och 12-timmarsdagar. Idag drar man till med barnarbete när en omyndig person gör sysslor. Det kanske är lite tillspetsat, men låt mig utveckla resonemanget. I alla tider har vi varit tvungna att hjälpas åt för att överleva. Människor i olika ålder har gjort olika sysslor

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-64781387304304209232011-12-17T19:25:00.000+01:002011-12-17T19:25:07.818+01:00

Jag älskar jul! Det kan liksom inte bli för mycket. Julklappar, julgodis, julstäda, juleljus, pepparkakshus, julstjärnor och julstakar, julbord, julmusik - allt med "jul" är fint. Allt fler i min bekantskapskrets börjar hålla den där tråkigt medelålders inställningen till denna underbara högtid: De vill att julen ska vara mer lagom. Att det är för mycket hets kring julen, att det är för många

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-64807326027890541002011-12-14T13:57:00.000+01:002011-12-14T13:57:59.558+01:00

Det finns låtsastrevliga människor. De har en vänlig yta, men under är det nattsvart. Vänligheten och hjärtligheten sitter liksom ett skal runt dem. Vid en första anblick är det därför det man ser. De verkar öppna och man vill lära känna dem mer. Misstag. Då visar det sig nämligen att under det vackra skalet lurar mörka hemligheter. Där finns avundsjuka, rädsla, litenhet, hämndbegär, hat,

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-22163417992910101442011-12-13T16:13:00.001+01:002011-12-13T16:13:32.349+01:00

Det var ett märkligt nyhetsinslag på TV härom veckan. Reportern stod på en av Malmös mest trafikerade gator och påstod att det blir mer luftföroreningar av ett ljus än det är på den gatan. Jag lyfte undrande på ögonbrynet. Informationen var något bristfällig. Luftmängden kring ljuset borde spela in. Om ljuset tänds i ett 10 kvm stort rum eller ett 40 kvm stort rum ger ju helt olika

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-13906673860857564812011-12-12T10:30:00.000+01:002011-12-12T10:30:44.488+01:00

Du går förbi någon på gatan, någon du känner. Du hälsar. Hon svarar inte. Vad tänker du då? ”Varför var hon så sur? Har jag gjort henne något? Jag tror att det är vanligt att man tänker så. Det är dock ett uttryck för narcissism. Varför tror vi att allt kretsar runt oss? Hur kan du anta att hennes humör har med dig att göra? Kanske går hon i tankar och helt inne i sig själv. Eller så har hon

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-939169078830744672011-12-11T18:59:00.000+01:002011-12-11T18:59:10.137+01:00

Det kan vara en av världens bästa uppfinningar. Så vilsamt, så lugnande, så skönt. Gungeligung med en bok, en stickning eller en dator i knät. Det är något magiskt med det där gungandet. Tre små gung och jag är i en annan värld. Samma sak inträffar i min hänggunga på verandan och hängmattor. Kanske är det något från bäbisstadiet. Det finns de som säger att den gungande vaggan påminner om

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-65931551338432383662011-12-10T12:00:00.001+01:002011-12-10T12:02:18.438+01:00

Jag tror att man kan förstå människor utifrån vad de köper för bakverk på fik. Min man, t ex, är en mazarin. En traditionell sort, som inte lockas av nymodigheter. Han vet redan vad som är bäst, behöver inte prova nytt. Samtidigt unnar han sig det goda. Min mamma, däremot, är en ostmacka. En halv. Hon vill inte slösa, tycker att allt annat är för onyttigt och att mackorna förresten är för

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-49643860410850546012011-12-09T09:10:00.000+01:002011-12-09T09:10:39.785+01:00

Fredag är inte riktigt en vardag. Den är ett mellanting mellan vardag och helg. Allt är lite mer avspänt. Man tar kanske lite längre fikarast på jobbet, det är ok att sluta lite tidigare och tempot är lite chilligare. "Jag tar tag i det på måndag", tycks de flesta tänka. På kvällen brukar man undvika att starta projekt. Städa ur köksskåpen - ah, det kan vänta. Rensa bland kläderna hinner vi

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-29502395341553085552011-12-07T09:50:00.000+01:002011-12-07T10:19:01.765+01:00

Det är inte lätt att våga drömma. Att se bortom berg och backar, ignorera svårigheterna och bara sikta på målet. Det kostar på. Ibland möter jag människor som inte egentligen har de förutsättningar som krävs för att nå sin dröm. Det kan vara den närsynte som vill bli pilot, dyslektikern som tänker bli författare, lilla knubbisen som vill bli dansare eller kortisen som vill bli höjdhoppare. Vid

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-52790277771767189452011-12-05T09:40:00.000+01:002011-12-05T09:40:12.410+01:00

Vi lever i en värld med en fantastisk variation av nivåer. Man kan i varje liten situation och aktion välja precis var man vill lägga ribban. Låt oss ta exemplet ”trivsel”. I mitt behandlingsrum vill jag att det ska vara trivsamt. Givetvis lägger vi olika saker i det begreppet, men en sak tycker jag är oundviklig: Tända ljus. Det måste helt enkelt finnas någon öppen låga i rummet. Så är det.

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-78352069487728788972011-11-27T18:47:00.001+01:002011-11-27T18:51:38.607+01:00

Jag minns när jag förstod hur ett hus var uppbyggt. Att väggar och golv bara var tunna brädor, hopspikade med några spik, av människor som bara gör sitt jobb, som kanske funderade på annat eller försökte maska. Plötsligt förvandlades mitt trygga hem, min stengrotta, till en hög med träbitar, nödtorftigt hopfästa och överdragna med fina tapetserade ytor. En chimär! Min trygghet var bara inbillad

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-52709179531675643752011-11-27T10:41:00.000+01:002011-11-27T10:41:35.894+01:00

Fredrik Lindström och Henrik Schyffert åker land och rike runt och pratshowar kring temat. Jag tänkte först att jag verkligen ville se den, men så såg jag biljettpriset. Hm... 525 spänn för en tvåmannashow? I en hockeyarena? Inte direkt intimt, inte direkt det bästa formatet för mig - eller för showen. För samma peng får jag se en hel opera eller musikal! Stor ensemble, massor av ljud och ljus,

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-9239531362580820392011-11-26T12:00:00.000+01:002011-11-26T12:38:13.263+01:00

Det finns de som driver frågan om att göra fildelning laglig. Jag förstår inte riktigt tanken. Hur ska musiker kunna försörja sig då? Antingen måste de ta grymt bra betalt för sina verk. Sälja en låt för 50.000 kr eller så, eftersom de kanske bara får sälja den en gång. Eller så blir det bara hobbymusiker, som försörjer sig på något annat vis. Jag, som inte någonsin kommer ha råd att köpa

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-32132252390693584162011-11-25T08:12:00.001+01:002011-11-25T08:14:15.338+01:00

Jag bor för några dagar hos en fin vän i Stockholmsförorten Husby. På väg till dagens arbete såg jag ett litet barn med skolväska. Han gick ensam, med slängande fötter. Jag tänkte att han var på väg till skolan, men han gick förbi. Utan att slänga en blick på de lekande barnen på skolgården, gick han vidare. Några meter längre bort kom ett annat barn med lika målinriktade steg. De nickade

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-25324041139378789812011-11-24T10:53:00.001+01:002011-11-24T10:57:46.208+01:00

När jag var ung, åkte jag mycket tåg. Som 16-årig sörmlänning skaffade jag pojkvän i Skåne, så det blev mycket resande. Sedan bytte jag pojkvän till en i närområdet - och flyttade till Småland. Tåg igen. Sedan blev det paus ett tag. Någon resa då och då, men inget regelbundet. Efter många års bilåkande, är jag tillbaka till tågen igen och inser att jag har förändrats. Då, i min ungdom, hittade

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-83025780591886431382011-11-23T11:00:00.000+01:002011-11-23T11:30:03.887+01:00

Det är Hjärt- Lungfonden som har den reklamen. "Jag skulle egentligen inte varit här", säger olika människor. Som vanligt reagerar jag helt fel. Otillbörligt fnissig blir jag. För det är precis så jag har känt i hela mitt liv. Som någon som har blivit skickad fel, eller lurad till fel ställe snarare. Hallå! Ursäkta mig, det har blivit något fel här. Jag skulle inte vara här. Ni måste ha

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-821329223311302002011-11-21T08:54:00.001+01:002011-11-21T09:15:37.784+01:00

Jag såg på TV-programmet sjukhuset en dag. Där uttryckte en ung läkare att han hade följande ord som devis: Sällan bota. Ofta lindra. Alltid trösta. Det var en bra princip att jobba efter, tyckte han. (Jag förstod inte om det endast var i arbetet med barn, eller om det gällde för hela hans kall. Oavsett vilket:) Jag blev helt perplex. Vad är detta? Är det en läkare som säger det?

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-9351784723864486572011-11-20T11:23:00.001+01:002011-11-20T11:25:29.679+01:00

Igår såg jag ännu en katastroffilm: Den röda planeten. Ja, det var en variant av samma handling som vanligt. Jorden var på väg att bli totalt obeboelig och man skulle försöka kolonisera Mars. Det slog mig att miljökatastroffilmerna har blivit allt fler. En del handlar om vulkanutbrott, andra om jättevågor, ytterligare någon om meteoriter och en hel hoper om miljöförstöring. Det här är helt

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-62873037009283870342011-11-19T12:52:00.002+01:002011-11-19T12:54:01.320+01:00

Det har hänt något med inomhustemperaturen sedan jag var ung. När jag var liten, hade man alltid långkalsonger inomhus vintertid. Dessutom hade vi två tröjor (eller ett linne och en tröja). Ändå kunde man tycka att det var lite kyligt ifall man satt alltför stilla. Det var 19 grader inomhus. Inte bara hemma - nej, i skolan och på jobbet också. 19 grader var normaltemperatur inne. Och folk

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-32541195963350286332011-11-18T12:00:00.000+01:002011-11-18T12:33:44.991+01:00

För drygt 10 år sedan mötte jag en man som höll kurser i hur man handlar. "Hur du handlar på Ica - och överlever." Så hette de. Kul! Saken är den att det finns jättemånga bra produkter på Ica, Konsum och alla andra butiker. Problemet är bara att vi inte alltid vet vad vi ska välja. När jag föreläser om näring, eller pratar kost med mina klienter, frågar de: "Men vad köper du?" Så, på allmän

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-10953936936077135292011-11-16T09:30:00.001+01:002011-11-16T09:40:34.992+01:00

Nej, det ska inte handla om blommor och bin. Den biten tror jag att de flesta har koll på. Däremot är det många som inte vet vad som påverkar ofrivillig barnlöshet. Har man svårt för att bli gravid och vill bli det, är det oerhört jobbigt. Det blir en stress och en emotionell påfrestning. Befruktningsprocesser osv tär på både kroppen, psyket och relationen. Men det finns vissa saker man kan

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-40343960971246783352011-11-14T08:02:00.000+01:002011-11-14T08:02:57.398+01:00

Det brukar jag säga till mina barn. Och jag önskar mig det själv, när jag somnar. På sistone har det dock blivit för mycket av den varan. Jag drömmer så spännande, så njutbart och så engagerande, att jag inte vill vakna. Och fastän mitt liv just nu är superhärligt, är det ett nerköp jämfört med mina vackra drömmar. När väckarklockan lyser som starkast borrar jag därför ner huvudet i kudden med

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-51537651171499084802011-11-13T16:11:00.001+01:002011-11-13T16:11:58.592+01:00

Jag är uppvuxen i tron att alla är jämlika. Att somliga visserligen har mer pengar, eller finare titlar, men att vi under detta har samma förutsättningar. Detta har förstärkts av alla filmer, där den fattiga men listige/vackre/försigkomne huvudpersonen minsann får prinsessan och halva kungariket. I dessa filmer är "arbetarklassen" oftast fattig men hederlig samt strävsam. Överklassen är

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-34531241524579354542011-11-11T10:18:00.002+01:002011-11-11T10:19:39.453+01:00

Jag är tudelad. Har alltid varit, kommer antagligen alltid att vara. Den ena halvan av mig kallar jag Hippien. Det är livsnjutaren, med de stora idéerna, kreatören, flummaren, mystikern. Den andra halvan av mig kallar jag Militären. Det är ordningsmannen, strukturfascisten, som alltid har nitens lampa tänd. Man skulle kunna tro att dessa tu har svårt att umgås i en kropp, men då misstar man

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-6394527195800561172011-11-10T19:40:00.000+01:002011-11-10T19:40:20.447+01:00

När man gör det man älskar, går det lätt. Eller snarare: När det är rätt, går det lätt. För ibland är det uppförsbacke på vägen, trots att man älskar aldrig så mycket. Man prövas. Det är som om änglarna undrar: Vill du verkligen det här tillräckligt mycket? Hur mycket är du villig att offra? Man kämpar och sliter, det blåser runt öronen och man känner för att knyta näven upp mot himlen och

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-86891092797184977572011-11-09T10:00:00.000+01:002011-11-09T10:43:11.987+01:00

Hur många mediciner är tänkta att bota? Och hur många är symptomdämpande, dvs stänger av signalen? Det är fyra år sedan jag tog smärtstillande. Det var två bufen (tror jag att de hette) när jag hade opererat tänderna. Då kunde jag inte köra hem, huvudet höll på att explodera. Och någon hade stoppat in två tennisbollar i min nedre käke. Jag tycker att det är läskiga preparat. Tänk så man lurar

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-71278064376903386352011-11-07T19:43:00.000+01:002011-11-07T19:43:20.714+01:00

Ibland tror jag att vi svenskar blandar ihop ödmjukhet med förminskning. Att vara ödmjuk handlar om att man förstår att det finns andra som är bra, både på samma områden som man själv och helt andra. Och att det man gör inte är dödsviktigt. Att vara ödmjuk innebär inte att man förminskar sig. Om jag säger: "Jag är bra på det här" eller "jag kan det här", så betyder det inte att jag tycker att

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-63845096932841974792011-11-06T12:10:00.000+01:002011-11-06T12:10:26.263+01:00

Det är märkligt hur många saker man behöver. Ibland tror jag att jag inte behöver så mycket. Att jag kan klara mig med några klädesplagg, en kniv och ett paket tändstickor. Typ. Men så är jag iväg från mitt hem. Och plötsligt märker jag hur mycket saker jag behöver. Typiskt - har jag inte packat den där jättebra hårkrämen? Och varför tog jag inte med den där fina scarfen? Förresten, finns det

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-18375797766222909492011-11-04T12:13:00.000+01:002011-11-04T12:13:54.500+01:00

Det pratas om segregering när det handlar om invandrare. Men hur ofta tänker vi på skillnaderna mellan stad och landsbygd? Jag bor på landet för att jag har valt det. Det betyder dock inte att jag har något emot städer. Tvärtom. Jag rör mig gärna i såväl Växjö som Stockholm, eller London. Det är ingenting jag oroas över eller drar mig för. Många av mina grannar gör däremot just det. De åker

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-9949296950117840182011-11-02T17:11:00.000+01:002011-11-02T17:30:30.807+01:00

Jag blir så häpen när jag träffar människor som inte har mail. Eller inte ens en dator! Det finns de som aldrig har varit inne på internet. Och jag som får ångest om jag inte har kollat mailen, Facebook och skrivit ett inlägg på det senaste halva dygnet. Där kan vi snacka om klyftor i samhället. Vem som är friskast vet jag inte. Jag är ju total internet-nörd och älskar all den teknik som gör

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-60105290296467299772011-10-30T16:00:00.000+01:002011-10-30T16:01:35.674+01:00

Förra årets säsong var "Så mycket bättre" var mitt bästa program någonsin. Det var varmt, det var kärlek, det var musikupplevelse, det var närhet. Mycket berodde det på kombinationen av människor i programmet, de fantastiska personligheter som fördes samman. De var som en nyupptäckt familj, de tog hand om varandra, de hedrade varandra med mycket arbetade versioner av varandras låtar. Magi!

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-35424329568975974082011-10-29T10:30:00.000+02:002011-10-29T10:44:59.399+02:00

Visst är det bra att alla skolor måste ha ett anti-mobbningsprogram, eller likabehandlingsplan, eller vad det heter. Men visst är det sorgligt att det behövs över huvud taget. Att barn mobbas beror på att de lär sig av sina föräldrar och andra vuxna. Så enkelt är det. Mobbning är inte inbyggt i våra gener! Däremot är socialisering det, dvs att den enskilda individen ska läras att ingå i en

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-81741947498486990892011-10-28T21:32:00.002+02:002011-10-28T21:35:38.160+02:00

Jag har för länge sedan tappat tron på överheten. Redan i skolan insåg jag att rektor, lärare och andra myndighetspersoner bara är vanliga dödliga. De har egna motiv, egna agendor och begränsningar som gör att de faktiskt inte alltid agerar i vårt bästa intresse. Det gäller också myndigheter, politiker och chefer. Väldigt få har verkligen världens bästa för ögonen. Jag litar inte på några "

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-38290766116405220402011-10-27T11:07:00.000+02:002011-10-27T11:07:56.835+02:00

Jag älskar entusiastiska människor! Oavsett vad som får dem att gå igång så där på alla cylindrar. Det kan vara något som jag inte alls förstår, som hot rods eller bergsklättring eller pelargonior, det spelar ingen roll. Entusiasmen är smittande. Den tänder en eld i människor som gör dem lyckliga. Ögonen gnistrar, rösten får en ny klang, de ler, deras hud glöder. Det är som att vrida på

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-80321085477701128932011-10-26T08:00:00.000+02:002011-10-26T08:22:13.558+02:00

Vi lever i en märklig tid. En Facebook-bekant berättade om en far som glömde sin dotter på en parkering. Han körde bara därifrån. Men han kom ihåg att koppla på släpet! Mammor som glömmer bäbisar i bilar utanför jobbet, pappor som bara hämtar ett av två barn på dagis – det finns många historier. Vad är det för värld vi har byggt? Är det verkligen rimligt att vi ska uppleva en sådan stress?

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-39783081742985125502011-10-22T17:07:00.001+02:002011-10-22T17:08:35.221+02:00

Om man går till sjukvården med smärta och de inte lyckas lista ut varför man har ont – eller hur de ska göra något åt det – så får du kanske komma till en smärtklinik. Att det bara finns ett sådant begrepp, är ju sjukt. Smärtklinik. Där får man lära sig att leva med sin smärta. Snacka om att acceptera misslyckande! Smärta är ett tecken på att något är FEL. Då borde sjukvården inrikta sig på

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-651337731077089982011-10-18T09:14:00.000+02:002011-10-18T09:14:11.273+02:00

Jag vet inte ens vad det står för. Statsurban våldsförare? SUV. Den förkortningen får mig att gå igång... Sport Utility Vehicle är väl den korrekta benämningen. Behöver vi alltså använda jättestora bilar för att kunna sporta? Förr i världen kunde en fempersoners familj åka till fjällen med en helt vanlig liten bil. Allt gick in utom skidorna, som fick åka ovanpå. Idag behöver vi terränggående

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-42738041439659014622011-10-17T20:02:00.000+02:002011-10-17T20:02:15.190+02:00

Jag möter så många som är rädda för sina kroppar. De pratar som om kroppen är något skilt ifrån dem själva, något obegripligt och otillräkneligt. "Jag måste se upp för att bära tungt, för då kan det låsa sig i ryggen." "Om jag bara befinner mig i samma rum som någon som är förkyld, så trillar jag också dit." "Jag vet inte riktigt hur det känns. Det är som om det inte riktigt är jag." Som om

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-43964759273612019552011-10-16T14:45:00.000+02:002011-10-16T14:45:21.145+02:00

Man ska följa sitt hjärtas röst, så blir man lycklig. Det vet jag. Men ibland pratar hjärtat så tyst, så tyst. Och egot, hjärnan, har massor av argument. Då är det svårt att veta vad som känns rätt. Ibland hjälper det att vänta och låta det hela bero. Efter ett tag utkristalliseras den rätta vägen. Ibland hjälper det att diskutera med en god vän. Då ordnar sig tankarna och man hör vilket som

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-53579234936847767922011-10-15T19:33:00.001+02:002011-10-15T19:34:51.494+02:00

Jag tror att jag har kommit på det nu: Anledningen till att det är så mycket "fuzz" om ekonomi. Vi har byggt ett samhälle som är helt beroende av pengar och tillväxt. Jag tog mig en liten funderare på vad som skulle hända ifall det ekonomiska systemet havererade. Tänk om alla banker gick bankrutt eller om det plötsligt blev superinflation. Vad skulle vi ha kvar? Sparpengar - nä. Handla mat -

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-25941629340543720132011-10-13T20:26:00.001+02:002011-10-13T20:27:27.830+02:00

Det tycks mig som att det är oerhört jobbigt att leva livet dag för dag och följa med dit vinden blåser. Go with the flow är ju så poppis. I teorin låter det lätt. Bara att sprida ut armarna, blunda och hänga med, liksom. I verkligheten står man där och känner inte den minsta vindpust. Efter en stund öppnar man ena ögat och kikar runt lite. Var är vinden? När kommer universums hand att lyfta

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-83426804943934694482011-10-12T11:27:00.001+02:002011-10-12T11:28:32.692+02:00

Detta har jag blivit itutad sedan barnsben. Alltid ärlighet, aldrig lögn. Men är det verkligen så? Ibland tror jag att folk mår bättre av en vit lögn. Klassikern: "Jag har precis varit och klippt mig, vad tycker du?" gör sig ju bättre med ett svar typ: "Ah - härlig färg!" än "Den klippningen ger dig dubbelhaka". Eller så kan man välja tystnad. Man behöver ju inte alltid säga sin åsikt. Jag

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-44083206643633556242011-10-09T11:08:00.002+02:002011-10-09T11:14:58.727+02:00

Jag växte upp i ett mycket socialistiskt hem, där bland annat varumärken var totalförbjudet. Vi köpte blåvitt – kommer ni ihåg – där tandkrämen hette Tandkräm och glassen hette Vaniljglass. (Inom parentes sagt blev det väldigt olyckligt den dagen som Konsum valde att börja med – av alla saker – melonglass. Min lilla mor köpte sex paket glass och missade tyvärr att läsa noga på etiketten...) Vi

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-62412510529779333162011-10-08T21:43:00.001+02:002011-10-08T21:45:53.450+02:00

Varför envisas Livsmedelsverket att rekommendera lättmjölk och lättprodukter till skolbarn? Och varför i hela fridens dar säger de till husmödrar på skolor och dagis att ställa fram LÄTTMARGARIN på borden? Det är så fruktansvärt galet. Vi vet genom åratal av forskning att ett lågt fettintag ökar sockerintaget. Vi vet att vikten ökar av FEL fett, nämligen av det konstgjorda transfettet. Vi vet

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-1585786895882399952011-10-05T08:57:00.000+02:002011-10-05T08:57:18.449+02:00

Visst har vi alla gjort det: Drömt om en triss-vinst. Helst den där när man inte behöver gå tillbaka till jobbet: Jättemånga pengar i månaden i jättemånga år. När jag var liten, var det en högtidsstund att skrapa en Trisslott. Vi satt alla runt köksbordet och skrapade under andakt. I min egen familj köper vi Trisslotter för att pigga upp tråkiga och grå vardagar. När vi står i affären, känner

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-25907296358034449132011-10-03T21:16:00.000+02:002011-10-03T21:16:18.132+02:00

När vi är med om trauman i livet, sätter det ofta spår i kroppen. Jag menar inte ärr, inte de fysiska skadorna – jag menar kroppsminnet. Varenda cell påverkas när något riktigt otäckt händer. I muskler, blodkärl, lungor, hjärna m m lagras den här informationen. När något liknande sedan händer igen, reagerar kroppen direkt. Som exempel kan jag ta mig själv. För över tio år sedan blev jag

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-783156109586872272011-10-03T00:16:00.000+02:002011-10-03T00:16:12.142+02:00

Jag har ett litet busbehov som jag inte kan bli kvitt. Trots att jag numera är vuxen, kan jag inte låta bli att vara olydig. Livet blir roligare med bus. Roliga bus, som sätter sprätt på livet. Små vardagsbus, lite civil olydnad – vad som helst som gör att jag känner att jag lever. Som en Halloween, då jag klädde ut mig och båda barnen till läskiga varelser. Ena ungen var skjuten i tinningen,

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-416930897719965682011-09-30T11:28:00.001+02:002011-09-30T11:28:54.030+02:00

Förändringens vindar blåser i världen. Det kommer att hända mycket inom kort. Några av oss har känt av detta länge. Min känsla är att det är som att stå vid ett stup, med tårna över kanten och vinden piskandes håret bakåt. Sjukt spännande, men omvälvande! Nu tror jag att den här känslan börjar sprida sig även i svensk politik. Kanske vet man inte riktigt vad det är, men man känner att saker är

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-92070645453161669602011-09-29T13:48:00.000+02:002011-09-29T13:48:55.910+02:00

Varför är det så lätt att göra samma misstag om och om igen? Jo, för att de är en del av hela livsläxan. Det är just dessa saker vi är satta i livet för att lära mer om. Och antagligen har vi det uppdraget för att vi inte har varit så bra på det hittills. Så känn dig inte dum för att du går på samma grejer. Ingen skuld, ingen skam. Bara le och säg: Jaha – just det, det var ju DET jag skulle lära

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-33087820828572614262011-09-28T22:28:00.000+02:002011-09-28T22:28:43.437+02:00

Har ni sett Arlas nya reklam? "Ska det verkligen behöva vara så, att kanelbullar och mjölk inte ska vara för alla?" ... "Vi på Arla tycker att mjölk ska vara för alla." Tror jag det! Det är ju deras affärsidé. Klart att Arla vill sälja. Men är det verkligen synd om folk som inte kan dricka mjölk? Jag tycker inte det. Själv väljer jag bort mjölk i det mesta, helt utan allergi. Mina barn

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-53355608413733795942011-09-27T12:44:00.003+02:002011-09-27T12:46:05.025+02:00

För ungefär två år sedan var mitt liv rätt hopplöst. Jag jobbade, anställd på ett "vanlig", krävande jobb. Bara 75% visserligen, men det räckte. Tvåhundra övertidstimmar om året... Mina barn såg jag bara några timme varje kväll och morgon. Vi umgicks i bilen – det fick bli vår kvalitetstid! På helgerna var antingen de iväg och lekte med kompisar, eller så var det någon aktivitet för hela

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-49822143792420256482011-09-26T15:25:00.001+02:002011-09-26T15:26:54.107+02:00

Sett i humorprogram på TV: "Men vad blir det om man blandar rött och blått i riksdagen? Det blir ju typ brunt." Det var tänkt som ett inlägg i den politiska debatten. Att det inte går att samarbeta hur som helst, att man måste hålla på sin linje. Jag konstaterar att personen som fällde kommentaren antagligen inte var jättevaken på bildlektionerna. Hans bildlärare vrider sig antagligen i sin

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-40517739158114153512011-09-25T10:52:00.000+02:002011-09-25T10:52:59.637+02:00

"Du HENNAR väl inte håret? Det är ju JÄTTEFARLIGT." Jag såg ut som ett frågetecken. Det var min frisör som varnade mig med vidöppna ögon. Tack och lov fann jag mig och sa: "Varför?" "Jo... För att... Det har man ju hört att man kan vara allergisk mot henna. Och att när man har hennat håret så kan man inte använda vanliga hårfärger." Eh - nej? Vad är det farliga med det? Allergisk kan man vara

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-80901544999044601332011-09-24T10:58:00.001+02:002011-09-24T10:59:37.709+02:00

En av mina absoluta favoritsånger med Monica Zetterlund är "Men tiden går", översättningen av "As time goes by". Hasse och Tage, förstås. Den är så bra, eftersom den speglar tidernas föränderlighet på ett så mästerligt sätt. Saker som var sanna igår är inte nödvändigtvis sanna idag. Föreställningar, åsikter, tankar, politik, lagar – de förändras. Vi växer. Som människor, som samhälle, som

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-52226535045808835202011-09-23T08:45:00.000+02:002011-09-23T08:45:53.866+02:00

Det är ledsamt många människor som går omkring och bär på rädsla och ilska. De agerar utifrån rädsla, talar i ilska och tar beslut utifrån dessa känslor. De är rädda för chefen, de är arga på frun eller arbetskompisen, de är rädda att inte accepteras, de är ilskna för att de inte har högre lön eller ett finare hus eller en chefspost. Det är destruktivt. För dem själva, för alla omkring dem,

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-57009184076950320342011-09-21T18:43:00.001+02:002011-09-21T18:43:31.643+02:00

För tvåhundra år sedan hade de allra flesta människor en bekantskapskrets på kanske 80 personer. Det var folket i byn, släkten och de man såg i kyrkan på söndagarna. En gång om året åkte man kanske till närmaste stad och såg myllret (200 personer samtidigt!). Idag ser vi fler människor dagligen bara på väg till jobbet, där vi ser många människor på våra stora arbetsplatser, träffar ytterligare

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-33664351182183007532011-09-20T19:00:00.003+02:002011-09-20T19:28:40.337+02:00

Jag besitter ingen TP-kunskap. Faktum är att jag suger stort på årtal, kungasiffror och sportfakta. Min hjärna registrerar helt andra saker. Människors kroppsspråk, till exempel. Jag ser alltid när folk ljuger. Och samband. Jag ser mönster och förstår kopplingar. Makroperspektiv. Fakta och detaljer, däremot, försvinner ut i rymden. Nog kommer jag ihåg vad kriget gick ut på och ungefär när det

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-57072555278385462542011-09-19T21:43:00.001+02:002011-09-21T18:45:43.163+02:00

Jag har ett litet problem när jag ser på film och TV: Jag skrattar ofta på fel ställen. Eller fel och fel – jag tycker givetvis att jag skrattar på ett bra ställe. Det är bara det att alla andra skrattar på andra ställen. När jag träffade min make, blev jag överlycklig: Han skrattade på samma ställen som jag! Vi har tydligen samma sorts humor. Vad vi skrattar åt? Ofta ordval, betoningar, små

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3126211102203001593.post-87339320262203585832011-09-18T17:59:00.000+02:002011-09-18T17:59:54.150+02:00

Vissa plommon är godare än andra. Fast de hänger på samma träd. De har fått samma förutsättningar allihop. Samma genetiska kod, samma väder och vind, samma sol, samma tillgång till näring. Ändå smakar de olika. Det är de plommonen som har de klaraste färgerna som smakar mest. De som har skarpa kontraster, prickar och fläckar som tydligt avtecknar sig mot botten. Lyckan när jag sätter tänderna

Karin_Leosonhttp://www.blogger.com/profile/15773405373991966915noreply@blogger.com4